Kasvokkain ei olla yksin

Metsäisellä aukiolla Kontulassa lepäilee viisi ensikertalaista sauvakävelijää pitkissä huiveissa. Yksi heistä on Halimo. Halimo osallistuu Suomen Pakolaisavun Kasvokkain-toiminnan järjestämään iäkkäiden maahan-muuttajanaisten vertaisryhmään.

Sauvakävelyn jälkeen rouvat kokoontuvat rukoilemaan sekä keskustelemaan elämästä Suomessa, suomalaisesta kulttuurista ja yhteiskunnasta. Kaikkein tärkeintä on kuitenkin se, että naiset lähtevät ulos kodin yksinäisyydestä kun lapset ja lapsenlapset ovat töissä tai koulussa. "Yksin oikein pelottaa", kertoo Halimo. "Kotimaassani en ollut koskaan yksin. Täällä käyn päivisin kävelemässä kunnes lapset soittavat, että ovat kotona. En halua olla sisällä yksin", hän jatkaa.

Suomen Pakolaisapu pyrkii ehkäisemään maahanmuuttajien syrjäytymistä ja tukea heidän sopeutumistaan Suomen oloihin. Maahanmuuttajavanhukset ovat moninkertaisessa syrjäytymisvaarassa puutteellisen suomen kielen taidon ja vähäisten sosiaalisten kontaktien vuoksi.

Ansikte mot ansikte är vi inte ensamma

I en glänta i skogen i Gårdsbacka vilar sig fem nybörjare i stavgång, iförda sina långa sjalar. En av dem är Halimo. Halimo är med i en grupp för äldre invandrarkvinnor som startats inom ramen för projektet ansikte mot ansikte. Projektet hör till Finlands Flyktinghjälps verksamhet för personer som befinner sig i en likartad situation.

Efter avslutad stavgång samlas fruarna för att be och för att prata om sitt liv i Finland, om den finländska kulturen och om samhället. Viktigast av allt är ändå att kvinnorna kommer ut och bort från ensamheten i sina hem, när barn och barnbarn är på jobb eller i skolan. ”När jag är ensam hemma känner jag mig faktiskt rädd”, berättar Halimo. ”I mitt hemland var jag aldrig ensam. Här går jag ut och promenerar på dagarna tills barnen ringer och berättar att de är hemma igen. Jag vill inte vara ensam där”, fortsätter hon.

Finlands Flyktinghjälp vill förebygga marginaliseringen av invandrarna och stöda deras anpassning till förhållandena i Finland. Invandraråldringarna löper mångdubbel risk att bli marginaliserade på grund av sina bristfälliga kunskaper i finska och sina fåtaliga sociala kontakter.